Gothia 2007

Min lyckligaste sommar. Året 2007. Jag var stolt. Hade spelat mindre än ett halvår och räknades som en i startelvan. Fick åka med till Gothia. Kände stor press att jag var tvungen att spela riktigt bra. Jag gjorde mitt bästa. Vi gjorde vårat bästa. Vi tog oss vidare till B-slutspel. Var lite ledsen över att inte kommit till A slutspel. Vi var tvugna att vinna. Vi vann. Glädjeruset i kroppen. Kändes som om jag kunde springa i en evighet. Adrenalin. Leendet gick inte att dölja. Lärde känna alla, fick vänner i laget. Blev accepterad. En vän som idag är min bästis, en vän som jag verkligen inte vill mista.
Inte för allt.

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0