'Kanske'
Det kommer bli som om jag aldrig existerat. Orden ekade i mitt huvud, men det saknade tydligheten från gårdagens hallucination. De var bara ord, ljudlösa, som bokstäver på ett papper. Bara ord, men de slet upp hålet i bröstet. jag trampade på bromsen, medveten om att jag inte borde köra bil i det här tillståndet.
jag böjde mig fram, pressade ansiktet mot ratten och försökte andas utan lungor.
Hur länge skulle det här pågå? En vacker dag, om många år , skulle kanske smärtan avta till en nivå som jag kunde uthärda. Kanske skulle jag kunna tänka tillbaka på de där månaderna som alltid skulle förbli de bästa i mitt liv. Och, om smärtan någonsin skulle lindras så mycket, skulle jag säkert känna mitt tacksam för all den tid han gav mig. Mer än jag bett om, mer än vad jag förtjänade. Kanske skulle jag en vacker dag kunna se det så.
jag böjde mig fram, pressade ansiktet mot ratten och försökte andas utan lungor.
Hur länge skulle det här pågå? En vacker dag, om många år , skulle kanske smärtan avta till en nivå som jag kunde uthärda. Kanske skulle jag kunna tänka tillbaka på de där månaderna som alltid skulle förbli de bästa i mitt liv. Och, om smärtan någonsin skulle lindras så mycket, skulle jag säkert känna mitt tacksam för all den tid han gav mig. Mer än jag bett om, mer än vad jag förtjänade. Kanske skulle jag en vacker dag kunna se det så.
Kommentarer
Trackback
