najsly

Första gången jag såg dig var i ett radhus i Farsta. Jag tyckte du var så söt och trevlig. Men det blev svårt att komma dig närmare för efter några månader umgicks du inte längre i den krets jag precis kommit in i. Det är sorligt att tänka på det. Men du förstår vad jag menar. Det är nu på senare tid vi blivit så tajta. Jag känner mig trygg hos dig och du välkommnar mig alltid med öppna armar. Det gör mig glad! Från den dagen vi träffades till våra dagars sista slut ska jag finnas här brevid dig. Vi ska klara allt tillsammans. Jag ska finnas för dig som du funntis för mig.
 Tack för allt min älskade sunshine!  / Jennifer Casteberg