jag försöker

jag la ut bilder på dig i hopp om att du skulle sen hur mysigt och underbart vi faktiskt haft det. Du ser det inte, du ser den dåliga sidan. Sanningen är den att du har förändrats och inte till det bättre. Du är elak och dryg. Du är inte killen jag är kär i och du är inte killen jag älskar.
Jag tror du mår dåligare än du vågar erkänna. Att det är därför du beter dig som du gör. Men jag förstår, hade någon sårat mig så mycket som jag sårade dig skulle jag också förändras. Du vill inte ha mig tillbaka för att du är rädd för att bli lika sårad. Jag krossade ditt hjärta och mitt egna på samma sätt. Jag kommer aldrig såra dig igen för jag kommer aldrig få den chansen. Jag vill ha chansen att visa att jag kan älska dig, att jag kan vara din, att jag förtjänar dig. Men det kommer aldrig hände och jag får helt enkelt acceptera det.
   Du förstår inte vad du betyder för mig och jag vet itne om jag någonsin kommer komma över dig. Det kommer troligen bli mitt fall och vet itne hur jag ska ta mig upp.  Jag mår ständigt dåligt och kanske förtjänar jag det, kanske. Men du ska veta att jag inte hade gjort som jag gjort om jag itne kännt mig instängd eller dåligt behandlad. Hur underbar du än var hade jag itne rätt till mycket, jag var din ägodel fast på sätt och vis älskade jag det. Men jag fick itne vara med mina vänner utan att du skulle vara sur. Men jag tog det tills det blev för mycket och jag blev en fitta mot dig. Allt var itne mitt fel.
Jag vet att du itne bryr dig om mig längre och jag antagligen är död för dig. Jag kommer alltid älska den du var, alltid. Du kommer alltid vara min första riktiga kärlek och du kommer alltid vara en del av mig. Den kärlek du gav mig, tryggheten, saknaden, lyckligheten kommer aldrig glömmas. Du har en plats i mitt hjärta, för alltid.

Men jag ska försöka, försöka ta mig uppåt igen. Upp mot ytan och leva för dom som bryr sig och behöver mig. Jag ska leva för mig själv och en dag ska jag förtjäna den kärlek jag upplevt med dig men med någon annan. Jag måste försöka klara mig utan dig. Jag har mina vänner, min familj. Tanken att dem finns och kärleken från dom håller mig vid liv. En dag ska jag få uppleva kärlek. Snart eller om några år, det spelar ingen roll.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0